Jag sitter här och känner mig trött och frusen. I dag har jag inte sovit på soffan medan pojkarna är på dagis, det har jag gjort de andra dagarna, jag är så trött jämt.

Jag har svårt att komma i säng och svårt att sova, tankarna mal i huvudet på mig trots att jag är trött när jag tagit propavan. Jag önskar jag hade en avstängningsknapp till hjärnan så jag kunde slå av den på natten.

Jag läste en av varningböckerna och tänkte börja med den andra, men så kom jag av mig. Nu orkar jag inte ens tänka på att läsa. 

Har inget mer att skriva, så det känns onödigt att fortsätta.