Här är det full fart så att jag blir alldeles snurrig. Tur att skolan börjar i morgon och att pojkarna ska till dagis igen. Puh pustar ut.

I dag har jag försökt få ut barnen att leka i snön, medan den finns kvar. De ugglade inne hela dagen i går. Dotterns kompis kom hit ett tag och sedan gick de ut allihop ett tag, så lite frisk luft har de fått.

När kompisen hade varit hemma och ätit kom hon hit igen och brorsan var med, det är sonen kompis så då hade de båda varsin kompis att leka med.

Själv bytte jag 2 bajsblöjor innan jag fick lillsonen att tupplura ett tag.

Puh jag bara måste få en paus och bara få vara varje dag, annars kreverar jag totalt. I morgon ska jag till min läkare på vc, jag vet inte riktigt vad jag ska säga och prata om. Jag känner mig noll inspirerad till att söka jobb, jag vet inte vad jag skulle klara av som jag känner mig. Jag klarar inte av stress, höga ljud och barnskrik

När jag gör något som tex när jag var till busborgen i lördags då blir jag helt slut dagen efter, jag orkar ingenting. Det är asjobbbigt och jag känner inte igen mig själv alls. Jag vill vara som jag var för 4-5 år sedan.

Hepp nej nu ska jag stänga ner datorn och vara lite social, jag var tvungen att sätta mig här ett tag för att stänga ute allt annat här hemma.

En kompis kommer snart hit med sonen, dottern är redan här. Barnen röjer för fullt där uppe, tänk er en 2 åring, en 4 1/2 åring och två stycken 7 1/2 åringar.