Jag hör sambon snarka inne i sovrummet.  Han jobbade natt och hade svårt att somna när han kommit hem i morse.  När jag hade lämnat pojkarna på dagis pratade vi om bla dottern, skolan, hennes hals.   De tillfällen växer inte på träd när vi kan få prata ostört han och jag.

Vi var på utvecklingssamtal i skolan i går och läraren tycker att hon är så tyst och hon har svårt att få kontakt med henne.   Annars är dottern duktig, lättlärd och så. Men det här med  att hon är tystlåten. Hon svarar inte när tex hon i biblioteket undrade vad hon heter(hon skulle låna en bok)

Läget här är att det alltid är något.   I går fick vi dottern att somna tidigare än vad det alltid blir. Hon har alltid varit så att hon tycker det är tråkigt att sova och hon vill ha sällskap.

Först la jag lilla sonen, sambon låg brevid stora sonen till han somnade, då satt dottern och jag och pratade i vardagsrummet.  Sedan låg sambon brevid dottern när hon skulle sova, hon ligger i vår säng.  20.30 sov hon och då sov alla barn.  Wow det behövde hon.   Det kanske låter sent i andras ögon att jag tycker 20.30 är bra för hennes men hon har somnat så olika tider jämt.  Som senast har hon somnat 22.30 när det varit skola dagen efter.  Det är vuxensömn och hon behöver minst 3 timmar till.

Natten var allt annat är trevlig. Lilla sonen vaknade flera gånger och stod i sängen och skrek upp (han vill gå upp) han fick välling, somnade om vaknade igen, jag bytte blöja, la honom, sista gången jag la honom var ca 5. Nästa gång han vaknade var klockan 6.30 då fick han gå upp.   Jag kände mig som en zombie  snaaaark.

Jag hoppas han sover ordentligt på dagis för det är vad han behöver.

Jag sov 2 timmar på soffan förut, jag känner mig groggy än.

Hepp nu ska jag hämta barnen på dagis och dottern kommer snart hem från skolan.

Fullt ös medvetslös...........